Ångest på hög niiiivååå!!!!

Jag sitter själv i Båstad, alla har åkt utom jag. Det är sjuk ångest att vara hemma.. Ska egentligen packa och städa, men det går inte, kan inte vara där hemma utan att tänka på att Båstad livet nu är slut. Aldrig mer sitta i Karros dåliga soffa, aldrig mer vara hemma hos Per, aldrig mer äta middag hemma hos Peppar.. helt plötsligt är all över och det är dags för oss att ta ett nytt kliv. Jag vill bara bort bort bort här ifrån och följa efter gänget som snart är på plats i storstan. Min älskade vänner, jag kommer saknar vårt liv här så otroligt mycket och vilka minnen vi har fått! Alla gråt och skratt vi har gått igenom och vi har alltid haft varandra. Det är nu när jag är här själv utan er som jag förstår att ni gjorde Båstad för mig, Båstad är inte Båstad om inte ni är här. Ni har på kort tid blivit några av mina bästa vänner och jag hoppas att det kommer förbli så!
Pontus, Per, Marcus och Karro - ni är bäst! Inte att förglömma Lennie, Jonas och Jacob.
Radiomedia gänget, Karro, Sofie, Richard + alla andra.
Näää fy faaan vad ledsen jag är just nu. Fäller en och annan tår.. Älskade Båstad, som man har hatat.. nu är det slut och fan vilken klump jag har i magen.. ångest!!!

Karro har underhållt mig med att fika på café utsikten. Nu sitter jag på Radio Båstad och snackar med Richard, allt för att slippa åka hem. Mamma och pappa kommer iförsig halv sex. Undra om jag kommer kunna sova i natt...

C.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0